Konsten att sätta ihop ord till meningar, betydande eller obetydande.

Jag har tappat förmågan att vara fundamental, jag är back to basic och kan inte längre skilja på gott och ont. Behöver distansiera mig ifrån mitt inre själv. Kliva ur min egen kropp för att finna utrymme för reflektion. Mitt agerande utgår inte ifrån mitt tänkta ställningstagande. Jag behöver lägga ner mitt vapen, ta av mina skölder och visa mig sårbar. Göra mitt kroppsliga jag levande igen, inte låta allt rinna av mig likt det gör. Min inre identitet stämmer inte överrens med min yttre, jag är kluven, delad på två. Finner inget fungerande samspel, uppvisar asocial responslöshet gentemot mig själv och andra. Allt är en högre dimension än det förståeliga, det resonerbara. Mitt förflutna vill inte göra sig vän med mitt presens, ändock är det de enda jag använder att förlita mig på. Jag använder mig själv som försöksobjekt för att finna alternativa lösningar som istället kan komma att bli svårhanterliga problem. Tenderar till att vara något jag aldrig velat bli.



Bild;google

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0