En stekares bekännelser
Lite rikare. Lite bättre.
Jag lever livet som kostar max. Jag dricker champagne och min skjorta klassas som värdefull. Jag vill gärna skylta med att jag lever som du inte har råd. Jag är bättre än dig.
Plånboken är ständigt tom och i behov utav kapital. Champagnen är dyr och min skjorta är det dyraste jag har. Jag vill skyla över att jag egentligen inte har råd. Jag är på låtsas.
Jag har skaffat mig en identitet i form av en flådig etikett. Den jag vill att du ska tro att jag är, är någon som inte finns. Jag är någon annan, men jag vågar inte visa vem.
Jag steker vidare och låtsas för både er och för mig.
_______
- Märket på min skjorta säger ingenting om hur rik jag är, utan påvisar snarare hur skillad jag är i broderi.
- Jag vaskar den dyraste champagnen på lördagen, men livnär mig på nudlar resten av månaden.
- Jag ger illusionen av att jag har kul, men egentligen saknar jag ett vettigt liv.
- Jag lockar till mig brudar med helrör, men de är enbart törstiga och inte sugna på mig.
- Jag drar en lina och låtsas vara cool, men jag vill bara fly undan min verkliga situation.
- Jag checkar in. Jag vill visa alla var jag är, men är jag verkligen där?
- Mitt hår är glansigt, bakåtskickat och flott. Tycker jag att det är snyggt, eller är det ett misslyckat försök till att dölja att jag inte har råd med schampoo?
Tack och hej, stekare - ja, det kan ni kalla mig.
