Egocentrism
Vår tid är över. Allting har sedan länge seglat förbi. Inget genuint, ingenting äkta.
Det ligger bortom min makt att förändra någonting, påverka eller ens finna någon som hyser förståelse eller har minsta samförstånd. Det är sorligt. Sånär tragiskt.
Var är vi? Och än värre, var är vi på väg?
Tiden som väntar vet jag inte om jag kan se på som vår framtid.
Var tog mänskligheten vägen?
Allting känns förbi, allting känns pasé.
Dagens prototyp av vad som anses vara mänskligt är för inhumant för mig att förstå.
Inga reaktioner, inga gensvar.
Jag väljer att ta avstånd och ställa mig utanför. Lever i min fantasi, i min verklighet.
Det ligger bortom min makt att förändra någonting, påverka eller ens finna någon som hyser förståelse eller har minsta samförstånd. Det är sorligt. Sånär tragiskt.
Var är vi? Och än värre, var är vi på väg?
Tiden som väntar vet jag inte om jag kan se på som vår framtid.
Var tog mänskligheten vägen?
Allting känns förbi, allting känns pasé.
Dagens prototyp av vad som anses vara mänskligt är för inhumant för mig att förstå.
Inga reaktioner, inga gensvar.
Jag väljer att ta avstånd och ställa mig utanför. Lever i min fantasi, i min verklighet.
Kommentarer
Trackback
